Hur mår ni? Har knappt uppdaterat er på senaste, anledningen är att jag gick på semester för en vecka sedan men den semestern har mer blivit en sjukskrivning. Postade en story för ganska exakt en vecka sedan där jag förklarade läget att jag behöver lite tid ifrån allt, jobb, stress och press på att ständigt uppdatera (även om det är det roligaste jag vet och i skrivande stund längtar jag efter att få må bra igen och göra massa roliga grejer i höst). Just nu klarar jag helt ärligt inte det. Att sitta korta stunder framför en skärm är helt dränerande sjukt nog. Har haft migränattacker till och från i en vecka nu, och aldrig har jag känt mig så svag och vek som denna vecka - klaga på ett brutet ben men inte huvudvärk? Det har blivit turer fram och tillbaka till östra sjukhuset när jag fått mina "anfall", migrän är så jävla obehagligt och läskigt. Speciellt när man är gravid och är livrädd för att det som växter i magen ska påverkas på något sätt även om det är jag och inte bebis som tar stryk.

När jag får dessa migrän attacker är det som att hela kroppen stänger av, fast i sin egna kropp. Kan tänka mig att panikångest ger en samma känslor. Mina armar och ben domnar bort, tappar känsel, förlorar stora delar av synen och det blixtar i blicken, kan inte riktigt prata ordentligt, får inte fram ord. Kräks konstant till det kommer blod i gallan (min mage mår ju toppen av denna graviditet) Sen kommer huvudvärken som är helt jäkla sinnessjuk. Och detta triggas igång av minsta minsta lilla ansträngning nu - SÅ jag och C har bott hos mina föräldrar nu i veckan, lättare med hunden här och luftigare än lägenhet i stan. Eventuellt åker vi hem ikväll och försöker njuta av våran sista semestervecka ihop, egentligen skulle vi vart i C´s föräldrars hus i Spanien men det sket sig. Vi tar dag för dag helt enkelt, vill börja njuta av min graviditet nu och inte bara få den överstökad.

Så komiskt, vi skulle iväg på en sista romantisk semester innan bebis - vi kom inte längre än till mina föräldrar. 10 minuter från lägenheten.

Så nu har jag fått skriva av mig, snart ses vi igen och förhoppningsvis är jag en piggare Sanna då. Här får ni lite bilder från innan allt detta:

55% bakad bebis!!

Vet att redigeringen är förfärlig, jag jobbar på det. Försöker lära mig Lightroom och det går absolut jättebra verkligen. Tills nästa gång lovar! Får se det som ett semesterprojekt. Mår jag bra inom kort är jag tillbaka här som vanligt om exakt en vecka! Har ni speciella inlägg ni önskar, video idéer till YT, koncept och så så lämna en kommentar så ska jag börja beta av allt när jag är tillbaka, OCH tack för allt erat stöd nu, era fina DMs gör mina gråa dagar så så mycket bättre. Kärlek.

Älskade bloggisen. 3 hela veckor har gått sedan vi sist sågs, mycket men ändå lite har hänt. Jag har jobbat lite, umgåtts mycket med vänner och familj, fått reda på att vi ska få en son, ätit massa god mat, kräkts, gråtit. Ja en salig blandning av livet helt enkelt. Känner att jag behöver semester, stänga av lite. Har totalt rensat kalendern 15-25 augusti så då blir det semester för mig, haft så mycket med allt senaste månaderna så har inte riktigt haft ro att ta semester men nu jäklar. Längtar, en vecka kvar!

En annan sak jag längtar efter är våran son, hur kan man känna en sån enorm längtan efter någon man aldrig träffat? Tänker på att få krama honom, lukta på honom, gosa med honom hela tiden. Vill bara spola fram tiden tills det är dags nu. Har också börjat fråga folk i min närhet om typ allt. Vill ju vara redo när han är här haha och just nu känner jag mig typ nollställd på hur man ens gör med en bebis? Vad behöver man ha hemma? När börjar dem äta människomat? Har bebisar underkläder? Ja asså mina frågor är inte bara många utan även ganska dumma också haha. Men det är okej, allt är ju så nytt för oss. Speciellt när det blir sådär oplanerat och plötsligt som för oss. Tror det är viktigt också att man är ödmjuk inför sitt första barn, att inte låtsas som att man kan eller vet mer än vad man gör, att man vågar fråga och be om hjälp. Smsade senast igår min svägerska i panik över att "Är det normalt att få värsta sammandragningarna när man liksom kissar fort?!" Fick svaret att det säkert är helt normalt och inget att oroa sig över. En annan sak som är helt fantastiskt är att hon har BF 2 dagar innan mig!!

Ja nu blev det sådär mycket gravid snack igen men så får det vara. Detta är ju trotts allt det absolut sjukaste jag vart med om. Nu är jag precis i vecka 21 och 50% är avklarat, yiippeey! Jag har bestämt mig för att unna mig något riktigt fint i v30, då har jag fasen jobbat på bra och det blir en väska har jag bestämt.

Nu är jag påväg till stockholm för att jobba lite, åker hem tidigt imorgon bitti igen så det blir en snabbvisit! Wish me luck!